Dictature militiro-politique algérien
0 4 minutes 3 ans

Adabu azayri yesnulf-ad lqanun amaynut, ara yerren yal aqbayli d yal ameɣnas n tugdut deg lezzayer, deg yiwet n ” Lejrida taɣelnawt n yemdanen d tuddsiwin tirebrabin”, ayen ara yessefken azref i wdabu azayri ad s-yekkes izerfan-is, s yisem-is d amdan, i yilaqen ad yettwaqader sɣur taɣdemt n lezzayer.

 

Deg weɣmis unṣib uṭṭun wis 78 i d-yefɣen deg 13 Tuber yezrin, adabu azayri, yessufeɣ-d lqanun uṭṭun : 21-384, n 7 Tuber 2021, i d-yettmeslayen ɣef wamek ara tettwajerdeḍ d arebrab neɣ d tudsa tarebrabt d wamek tzemreḍ ad tekseḍ isem-ik deg lejrida-ya. Yettmeslay-ed diɣen ayen ara yeḍṛun deg yaqbayliyen d izayriyen ara yettwarun deg “LEJRIDA TAƔELNAWT N YEMDANEN D TUDDSIWIN TIREBRABIN”.

Acu i d amdan neɣ d tuddsa tarebrabt deg tmendawt tazayrit ?

Ilaq ad nesmekt belli deg 8 yunyu 2021, adabu azayri ibeddel lqanun n uɛetteb (87-Bis), i d-yettmeslayen ɣef rebrab d unamek-ines, anda yerna snat n tefyirin, ara yerran yakk iqbayliyen d izayriyen yettnadin tugdut d tlelli, d irebraben ar teɣdemt tazayrit. Deg unamek amaynut yettuṛeṣṣan deg teɣdemt taezayrit anda teqqar ” Yettwaḥseb d arebrab, yal amdan neɣ yal tuddsa yekkaten ad taweḍ ar udabu neɣ ad tbeddel udem n udabu, s wallalen yefɣen i wayen ɣef tettmeslay tmendawt n lezzayer”.
Akken nniḍen kra n wemdan “Azayri d waqbayli”, yettnadin tugdut d izerfan n wemdan deg lezzayer d win ara yettwaḥesben d arebrab sɣur taɣdemt tazayrit.

 

Acu ara yeḍrun deg yemdanen ara yettwarun deg lejridat n irebraben ?

Deg lqanun-a amaynut i d-yefɣen deg weɣmis unṣib azayri, lezzayer ad tuɣal d tasnaraft (tadiktaturit), ugar n Kurya n ugafa, acku azayri d waqbayli, ad uɣalen d nutni ara yettazzalen akken ad zzaknen belli ulac acu xedmen beṛṛa n lqanun, mači d taɣdemt ara d ibeggnen tucḍa-nsen. Yeqqel uqelmun s iḍarren.
Ayen yessexlaɛen akken maččči d taɣdemt ara d-beggnen anwa i d arebrab neɣ ala, maca d tasqamutt deg tekkin ala isertanen d iserdasen ( taneɣlaft n daxel, ipulisen, ijadeṛmiyen d iɣallen yemgaraden n tɣellist) ulac akk asɣerbel n teɣdemt deg temsal-a.
Deg lqanun-a, win ara yettwaḥesben d arebrab, ad s-yettwakkes wemsineg, ad sebken kra n tedrimt deg lbanka yesɛa, ad s-yettwakkes akk izerfan n wemdan, ayen ara d-yerren iɣerfan n lezzayer ar wussan n temhersa tafransit neɣ ar temhersa taṭuṛkit.

Atan-ihi, newweḍ-d ar wawal n Da Sliman, kra n win yessusmen i lbaṭel iḍelli ihi , ass-a ad iheggi aɛrur-is, yettwanna-d nebla akukru deg weɣmis unṣib azayri, akk iqbayliyen ad ttwaḥesben d irebraben. imi nessusem ala meḥḥu ara ɣ-mḥun, maca imi adabu azayri yeḍfer agdud aqbayli ar lɣaṛ, amahat ad yawi deɛwessu.