0 3 minutes 3 ans

Deg senqed n tugdut deg maḍal, aseggas n 2020 i d-yessuddes The Economist Intelligence Unit, takebbanit n wegraw n weɣmis aglizi The Economist, yesser tmurt n lezzayer deg yir amḍiq, win “Iwunak isnarafen” ( Etats autoritaires), xas ulamma d ayen ibanen am yiṭij deg uzal qayli, maca d ayen iweqmen tecki tuddsa muqren am tagi ad d-esmekti tilawt i udabu azayri, imi xas ulamma yettserrif d imelyaṛen akken ad yessemleḥ udm-is, maca ulac win yellan d aɛeggun ass-a n wussan .

Tasastent ( enquête) d tin yerzan yal aseggas 167 n tmura, anda yettili usenqed-nsen deg 5 yeḥricen : Tifranin d tulya n wannar aserti, aseddu n udabu, attekki deg tigawt tasertit, idles asert agdudan, d tlelliyin n yemdanen.

Ɣef 167 n tmura yettwasneqden, tasastant tessufɣ-ed agemmuḍ agi : 23 d iwunak deg tugdut ikemlen, 52 d iwunak deg tugdut ixuṣṣen, 35 n iwunak deg talɣa ur nefṛiz, ma 57 n iwunak d tisnarafin am umedya n tmurt n Lezzayer.

Akka ihi, tamurt n Lezzayer tedd-ad ger tneggura deg maḍal deg wayen yerzan tugdut d lemqadra n izerfan n wemdan deg wemḍiq anda ara naf ladɣa, Kurya n ugafa, Maseṛ, Ssuɛudya Taɛrabt, Imarat Tiɛrabin yedduklen, Surya, Iran, d waṭas n tmura n lber n tefriqt d lber n asya.

2020, xas ulamma aṭas i t-yurgan d tagrawla maca deg tilawt d timest ɣef tlelli n umeslay d tlelli n wemdan, aṭas n imeɣnasen n tugdut i kecmen leḥbas n lezzayer, aṭas n imeɣnasen n teqbaylit umi ttwaksen yesminigen-nsen, wiyaḍ deg lḥebs d tugett teẓẓel fell-asen tuccar n teɣdemt tazayrit, taɣamsa tuɣalas tekkmamt, acḥal n ineɣmasen yettwakerfen d waṭas n imejraḥ d lmuta imi d-nnan rray-nsen mgal adabu asnaraf azayri, ladɣa iqbayliyen yedreɣlen deg 12/12 d wid i kecmen leḥbus acku kan ugin tifranin n tselwit tizayriyin, ihi d aseggas n tekmamin d leqyud i yuɣalen i wegdud azayri d wegdud aqbayli, akka ihi amḍiq n lezzayer wis 115 d win tuklal s tehri.

Laisser un commentaire