TASERTIT

Lezzayer ssaramen wigi, d tin ara i neṭlen tamurt taqbaylit

Iqeddacen n wudem amaynut n udabu azayri d wid i heggan usu i tneɣlaft n temḥaddit akken ad teffi ssem-ines deg wudem n tmurt taqbaylit. Isenselmen, iɛerbuben akked d yeqbayliyen ixanaben, teddez tebrez, agraw-nsen ihegga, tarbaɛt-nsen tekmel, mazal kan ad zzenzen nger n teqbaylit deg leswaq igraɣlayen. Semmit i leqbayel d irebraben, ffeɣn i lqanun n Lezzayer neɣ mgal lezzayer, semmit-asen akken i wen yehwa, maca argaz ur nesɛi tidett ulac ad s-d-yexdem limin.

Sduklen taqerruyt, nnejmaɛen fran ɣef uqerruy n teqbaylit i ttefren, nutni ẓran, ula d nekkni nuɣal neẓra. Tazwara d Bengrin aselway n ukabar isneslem n “Bina”, d netta umi d-bran akken ad yeɛṛeḍ ad yeṛz “tanekra n imezdaɣ n lezzayer”, s rregmat n tmurt taqbaylit. Ifaq belli izayriyen deg tugett deg-sen d lkerhegga n Tmurt taqbaylit kan i ten-yesdukkulen, ɣef waya i d-yewwi awal i s-d-mudden srabes n lezzayer ayen umi qqaṛen “DECṚA”, anamek-is TADDERT, anda i ɛedda yessuget belli, “ḤIRAK” d “DECṚA” i t-yessedduyen akken ad yessaweḍ ar yeswi n yeqbayliyen win n unegzum n tmurt.

Tikti yagi telḥa mači d izli ger izayriyen, yeqqel almi ula deg waddal, ɣlin-d ɣef JSK imi deg yebrir i ɛeddan ilmezyen inaddalen iqbayliyen refden anay amaziɣ d tajmilt i yiseflan n yebrir 80, 81 d Tefsut taberkant, maca yakk isebtaren n waddal izayriyen walan-t s tiṭ n Bengrina d Srabes uffiren n lezzayer : Iqbayliyen d wid kan iran ad gezmen tamurt.

Udem wis sin i d ssenbawlen srabes uffiren d Abdelwahab Benzɛim n ukabar n FLN, anida i d-yeffi ula d netta ṛṣeḍ-ines ɣef yeqbayliyen d tmurt taqbaylit, imi ɣ-isemma “ZEWWAF” Akka ih, akal anwa t-iḥeṛṛan, cceḥna d nekkni i ttyewwin ! akk tiliẓriwin tizayriyen ldint-as tiwwura akken ad yesseglef mgal tamurt taqbaylit, ula d yiwen ur d-yenṭiq ara ad s-yini hemma ! anwa i zemren ad yekker nnig srabes uffiren ?

Qeṛṛiḥ diddi!

Akken walan Srabes belli afwad n izayriyen dayen yewwa mgal iqbayliyen d tmurt taqbaylit, d Bensdira yettidiren deg Langliz umi mudden lewkala, ad ysḥel idammen n yeqbayliyen, bɣan ad walin ma dɣa dayen teqqur tasa n izayriyen ɣef yeqbayliyen, yenn-ad ” ilaq ad nwet tamurt taqbaylit s gaz acimik ad nessenger yir zerriɛa”, drus maḍi n tuɣac i d-yekren mgal asiwel-a ar usizzel n idammen n yeqbayliyen, neɣ mahat ulac maḍi, d iqbayliyen kan i yeṭṭef lḥir. Srabes sawḍen ɣer lebɣi-nsen agdud azayri dayen i hegga ad yeqqen allen deg usizzel n idammen n yeqbayliyen.

Acukan akken aheggi n usenger n teqbaylit ad yekcem deg tilawt, ilaq kra n weqbayli akka yetwasnen ara i yilin d imḍelleɛ n yeɛdawen, srabes ur qellebn ara aṭas, imi mmit-sen seddaw ufus kan i yella, Karim Tabou, i rekben ɣef urfan d tnekra n wegdud, umi ṛebban isem srabes uffiren yenna-d tafyirt i yettṛaju udabu, d tasarutt ara d-yeglun s wesnulfu n sebba, tin ara yessawḍen igen azayri neɣ iserdasen-nsen, ad kecmen ixxamen d tudrin ;  akken ad snegren kra n win umi ybed uqerru. “GIA d MAK d Srabes i ten-id-ixelqen” d tagi i d tafyir i ssutren srabes i Karim Tabou, akken sin wussan kan taneɣlaft n temḥaddit ad teslal ulɣu n usendeh n ṭrad mgal tamurt taqbaylit.

Maca, amek akken, ayen yugad udabu yeḍra-d, imi iqbayliyen akk qeccuc meccuc, s wid yeɣṛan d wid i xedmen tasertit, s wegdud alaqqaq d win yenaattaben  bedden am yiwen wemdan, deg  udem n wid i d-yessewwayen ngar n teqbaylit. Ur ttnalet ara tamurt-iw ! d wagi i d izen i yerfed yal aqbayli, tamurt taqbaylit d ijeṛṛiḍ azeggaɣ, ma yella wayen i tt-id-yewḍen din ad teḥbes tsertit, ad yeḥbes wurar, agdud aqbayli ad i bedd am yiwet n tfekka mgal yal imnekcem, mgal yal aɛdaw.

Llan kra n ifettyanen (généraux) yugaden, maca d Mokri Abdelqader aselway n HAMS, ara iqefeln aseksut n wegraw n lmut, amyimi yebɣa ad yekkes akukru i kra n win yugaden ad yessizzel idammen iqbayliyen. Deg yiwen n unejmuɛ aɣerfan sdat n luluf n izayriyen ara yettɛeggiḍ ” Melmi a yadabu ara tẓedmem ar tmurt taqbaylit akken ad tezzizgem taluft”, izayriyen yellan dinna ssemḥasen, i kecmiten lḥir ferḥen ɣef wayen slan, yesmektay-asen-d “EL ƔAZAWAT” n Nbi-nsen mgal “LKUFFAṚ”, amek ihi u yerna deg tlemmast n “ṚEMḌAN”.

A yiqbayliyen d teqbayliyen, tura tezṛam, tɛelmem, ma neddukel ad nedder ma nebḍa ad nenger, ulac amussu, ulac akabar, ad nebnu awanek, ma tebɣam ad nedder.

 

Amdan

Recent Posts

Quand Achour Chelloul recrutait des barbouzes.

L’information peut paraître dépassée. Les faits remontent, en effet, à quelques mois. C’était un choix…

2 jours ago

Appel pour les condamnés à mort

Je vais partager avec vous l'extrait d’un texte d’Albert Camus, qui s’intitule « Un appel…

4 mois ago

Contribution : La “justice” algérienne et le Congrès “zéro kabyle” de Mostaganem

Si prompte à juger et à "condamner à mort", et en appel svp, de jeunes…

5 mois ago

Droit de réponse à l’Agence France Presse à propos de l’affaire dite « Djamal Bensmail »

Nous publions l’intégralité de droit de réponse à l’agence France-Presse produit par le collectif Action…

6 mois ago

MOHAMED SIFAOUI, L’ISLAMISTE TOXIQUE POUR SES CAMARADES ET LEURS ADVERSAIRES

  "Le réel s'inscrit en négatif des apparences." Il y a de cela 3ans, Mohamed…

11 mois ago

Les Kabyles n’admettent pas l’idée que le MAK soit un mouvement terroriste

Le Kabyle n'admettra jamais l'idée qu'un militant politique quelle que soit sa cause peut être…

11 mois ago