Lezzayer d Ṭurk : Ad gen asaru i lmend n temhersa taɛetmanit

isalli n usaru ameqqren ara yeg udabu n lezzayer d win n Ṭurk, ɣef tedyant n watmaten BARBARUS, XIRDIN d ƐERRUǦ, d isalli i d-yessufeɣ uneɣmas Farid Alilat deg sebtar-ines n Facebook, deg weḍris agi ad d-nuɣal ɣef tidett n temhersa taɛetmanit yegren tuccar-is deg tama yagi talemmast n tefriqt n ugafa azal n 320 n iseggasen.

Ma nuɣal ar umezruy ad naf belli anekcum n yeflisen Xirdin akked gma-s Ɛerruǧ deg 1510 ar yeɣrem n lezzayer, s usuter n Sselṭan n yeɣrem agi Selim Tumi, win ɣef wayeg zzin 6 iseggasen ar zzat, nɣant, akka i yuɣalen d nutni kan i d igelliden ɣef yeɣrem n lezzayer, maca ur qqimen ara kan deg yeɣrem agi, kecmen akk iɣerman n ugafa n tefriqt talemmast tin ara terr fransa kra n leqrun umbeɛdt d tamurt s yisem n “LEZZAYER”.

Temnekda taɛetmanit i ṛeṣṣan iman-is azal n krad n leqrun deg tlemmast n Tefriqt n Ugafa, tella ladɣa d tamhersa yessuzlen idammen n yal wid i d-yekren mgal-is, mladɣa tamurt taqbaylit i yellan d timunent ddew leɛnaya n snat n tgeldat ” Tagelda n KUKU” deg tmurt taqbaylit n umalu, d “Tgelda n At Ɛebbas” i d-yezgan deg tmurt taqbaylit n usammar, tin ijebden akal-ines armi d tiwwura n Icawiyen imi muqqret s yiɣil-is.

Ayen yeffer umezruy unṣib azayri ɣef tsutwin mezziyen, akken tamnekda taɛetmanit d tin i d-yeglan s werkad n tmusni d tusna azal n 3 leqrun, imi ur yelli wayen d-ewwin i yegduden n tlemmast n Tefriqt n Ugafa, ur yelli Lakul bnan, ur yelli Sbiṭer i d-ǧǧan ur llint tqentyar ur llin iberdan ulac acemma, ayen yeǧǧan igduden agi ad uɣalen ar deffir deg negmu d tusna, ǧǧand- kar “LEBRUJ” i ssulin i lmend n slaṭen-nsen d yigen-nsen neɣ anda ttaǧǧan iserdasen-nsen.

Tamnekda Taɛetmanit tettidir s teflist-is d wegzuml n webrid i yeɣbaluten i zegren ilel-agrakal, akked d lmekkes tga i yegduden iẓawaliyen ɣef wayeg tessenta tuccar-is, werǧin ɛemden ad ttekkin yegduden n Tlemmast n Tefriqt n Ugafa ad kecmen d iserdasen deg yigen-ines, dagi kan ad d-ibin aḥqar ḥeqren igduden agi, yakk d tugdi-nsen n umuddu n ibeckiḍen i yegduden yellan yakan rfan fell-asen imi yiwen wass kan zṛan ad zwin ddel d-ssersen fell-asen, ayen ara d-yessegzin acimi Dey aneggaru n lezzayer wagi d Dey Husin deg 1830 asmi d-wwḍen yefransisen ar yeɣrem n lezzayer imud-asen tisura n yeɣrem-agi nebli ma yekkatt deg cedda, imi amek tebɣam ad isebbel taṛwiḥt-is ɣef wakal ur nelli d ayla-s ama d netta ama d lejdud-is ?

Tamurt Taqbaylit temgarad akked tmurt i d-yezgan deg tama yagi n Tlemmast n Tefriqt tira ara t-semmi Fransa Lezzayer, acku tella d timunent ddaw leɛnaya n snat n tgeldat, am wakken i d-nenna yakan, dɣa tamnekda taɛetman-it tikwal d nettat i yettaken lemkes ladɣa i Ḥmed At Lqaḍi, agellid n Kuku, tecki tebɣa ad tezger akal n tgelda-s ladɣa win i ɛeddan deg tlemmast n Lǧemɛa n Ssariǧ akken ad tezger ar tewrirt n Sumam akken ar Jijel i wakken ad d-aɣ ar tgelda n At Ɛebbas ncir s wayeg ara tebnu iɣbaluten-ines.

Tikwal tesseqdac diɣ s waṭas n tiḥḥerci, tagelda mgal weltma-s, akken ad msenɣen waygarasen yeqbayliyen n umalu d wid n usammar, imi ma tebḍa tegmatt-nsen akken i tettaf tawwurt ad tessefcel tazmert n tmurt taqbaylit, dɣa akken kan ad twalim lkerhegga d miḥyaf muqren i sɛan i ṭurkiyen mgal iqbayliyen, deg ẓẓedma n “MUKA” tama i d-yezgan deg At Ɛebbas, i Ɛutmaniyen deg seggas n 1559 ssawḍen ad nɣen agellid n At Ɛebbas wagi d Leɛziz Amuqran, maca ur terwi ara imi tenɣa, gzemn-as aqerruy-is wwin-t ad tezzaknen deg Tewwurt n Ɛezzun ( Bab Ɛezzun).

Kra n iseggasen send tadyant agi d Ḥmed At Lqaḍi agellid n kuku i d-yerran ttar imi yessaweḍ ad yessufeɣ atmaten Barbarus d iserdasen-ines beṛṛa n yeɣrem n lezzayer armi rewlen deg ɣerrabuyen-nsen, dɣa yeṭṭef iɣrem n lezzayer yeɣli ddaw n udabu aqbayli ughar n 7 n iseggasen deg 1520 armi d 1527 ar ass-a n wussan yegra-d limara n tedyant agi, imi mazal deg lezzayer adrar i refden isem-nsen ” ǦBEL KUKU” neɣ “ADRAR N KUKU”.

Tamnekda Taɛetmanit, s tmuɣli ireznen ar umezruy, nezmer ad d-nini fell-as belli d netta i yellan d iɛewwiq amuqran deg webrid n tlalit n uwanek aqbayli iǧehden, tili i zemren ad yer amnekcem afransi, neɣ ahat mer yelli uwanek fell-as iqbayliyen ad magren s wudem nniḍen ifransisen, ihi ad yeqqim d tamsalt deg fus n imazrayen, d imusnawen n tmeti, d nitni i yilaq ad sneqden, ameq tamnekda yagi i tɛukker talalit n uwanek aqbayli.

Ayen yessewhamen, d akken deg mezruy akk n talsa werǧin kra n wegdud yettzuxxu ɣef temhersa d yemnekcem yessazlen idammen-ines, tagi ala deg lezzayer kan ara tt-tafeḍ imi akken qqaren d “Bilad Lmuɛǧizat”, d wagi i d anamek n usaru yagi ttheggin sin iduba yagi, azayri d uṭurki.

Amdan

Recent Posts

Quand Achour Chelloul recrutait des barbouzes.

L’information peut paraître dépassée. Les faits remontent, en effet, à quelques mois. C’était un choix…

3 jours ago

Appel pour les condamnés à mort

Je vais partager avec vous l'extrait d’un texte d’Albert Camus, qui s’intitule « Un appel…

4 mois ago

Contribution : La “justice” algérienne et le Congrès “zéro kabyle” de Mostaganem

Si prompte à juger et à "condamner à mort", et en appel svp, de jeunes…

5 mois ago

Droit de réponse à l’Agence France Presse à propos de l’affaire dite « Djamal Bensmail »

Nous publions l’intégralité de droit de réponse à l’agence France-Presse produit par le collectif Action…

6 mois ago

MOHAMED SIFAOUI, L’ISLAMISTE TOXIQUE POUR SES CAMARADES ET LEURS ADVERSAIRES

  "Le réel s'inscrit en négatif des apparences." Il y a de cela 3ans, Mohamed…

11 mois ago

Les Kabyles n’admettent pas l’idée que le MAK soit un mouvement terroriste

Le Kabyle n'admettra jamais l'idée qu'un militant politique quelle que soit sa cause peut être…

11 mois ago