AMEZRUY

ASMI ID-LULEƔ D AKUṚSIKI ISM-IW IMENƔI ( AḤRIC-2)

TALALIT N UMUSSU N « ARC »

                          TALALIT N ARC
Deg useggas n 1967, Edmond isnulfa-d netta d gma-s ameqqṛan Max ( amejjay ula d netta) tuddsa ara irefden amennuɣ ɣef timanit n Kuṛsika, umi semman ARC ( Tigawt tamawit takuṛsikit-action régionaliste corse), di tazwara ur d-seddan ara ula d awal n ” Timanit”, lhan-d d wawal ” agdud akuṛsiki” d netta irefden anamek asertan n umennuɣ d yeswi n tuddsa ARC, ssersen-d timsal n tmeti am Tseddawit, tutlayt d yedles.
Tamuɣli-nsen yakan tella d tin yezwaren lweqt-is, ilaq aṭas n tebɣest d taɣeṛt uqeṛṛu akken ad trefdeḍ ayen refden d amennuɣ deg wakud am winna, anda agdud akursiki yella d win umi ur tekcim ara s aqeṛṛu tifrat n beṭṭu akk d uwanek Afṛansi, anda aneggaru-ya  yugi akk awal nniḍen yeffɣen i webrid n tjakubinit, d tefṛansist.
Talalit n umussu ARC, d beṭṭu umi yessawal mačči kan akk d tjakubinit tafṛansist, meɛna akk d iqeffafen-ines i tezreɛ di Kuṛsika, akk diɣen d tukkeṛḍa d ddreɛ xeddmen iqeddacen n Fṛansa.
Di tallit-nni, ticki ara yaweḍ Edmond d yemdukal-is ar kra n taddert di kuṛsika akken ad berrḥen s unamek d yeswiyen n tuddsa-nnsen, refden anay akuṛsiki, ayen yessewhamen imezdaɣ ttmagaren, imi werǧin ssnen anay-a, ccɣel-agi yettbeggin-d liḥala n yimiren d wayen ɣeṛ tessaweḍ temsalt takuṛsikit assa-agi.
S umussu n ARC, Edmond d yemdukal-is rran tamsalt n tnekkit ar tlemmast n wannar aserti, rran-d zzux akk d rrezg ar wulawen d wudmawen n wegdud akuṛsiki, ssufɣen-t ar tikli netta yellan yakan yebra i ṭbel deg waman.

AKELLEF N WEQBAYLI BUƐZIZ DI FERRU N TAMSALT TAKUṚSIKIT :

Libert Bouaziz: Imceyyeɛ n Giscard d’Estaing
Fṛansa tesɛuzzeg i ysuturen n umussu n ARC, deg uṣeggem n tudert n ikuṛsiken, ama di lebni n lwakul d sbiṭaṛat d ttawilat n usiweḍ, neɣ deg usekki n imezdaɣ deg uṣeggem  n tudert-nsen d tmurt-nsen.
Terra imeɣnasen ikuṛsikiyen i refden amennuɣ n talwit ad ten-yeffeɣ leɛqel, ad uɣalen syen d afella d wid ara izeggden di tikli-nsen d ṣṣut-nsen, di tallit agi i yegzem di ṛṛay udabu afṛansi yessedduy Mass Giscard d’Estaing ad ikellef deg useggas n 1973, Libert Bouaziz ( aqbayli) akken ad yerzu ar tegzirt n Kuṛsika ad yemcawaṛ akk d iɛeggalen n umussu n ARC. Bouaziz yettwakellef akken ad yeɛṛed ad yaf tifrat i temsalt agi n Kuṛsika ibeddun tettaẓay ɣef tuyat n udabu n Paris.
Libert Bouaziz, yellan d aqbayli, yessnen acu umi qqaṛen tudert ddaw taṛkiṭ n ubeṛṛani ur iɛeṭṭel ara yefra-yasen-tt-id, imi i sen-yenna ” XAS ULAMMA AD TSEBBLEM 250 000 N IMEƔNASEN IKUṚSIKIYEN UR TESSAWAḌEM ARA AD TBEDDLEM TAMENDAWT N FṚANSA”, imeslayen agi yellan d tidett, ldin-d allen n imeɣnasen d yemdebbṛen n umussu ARC, gzan neɣ fehmen akken ilaq ad jkebden u ad rebḥen tameẓẓuɣt n imezdaɣ n tmurt n Fṛansa ma bɣan ad seddun ar sdat tamsalt takuṛsikit, d tirza agi n Buɛziz akk d imeslayen-is, i yessawḍen ar tedyanin n ALERIA.
Tagara n weḥric wissin, deg teẓrigt i d-iteddun ad tafem aḥric send aneggaru
Amdan

Recent Posts

Appel pour les condamnés à mort

Je vais partager avec vous l'extrait d’un texte d’Albert Camus, qui s’intitule « Un appel…

4 mois ago

Contribution : La “justice” algérienne et le Congrès “zéro kabyle” de Mostaganem

Si prompte à juger et à "condamner à mort", et en appel svp, de jeunes…

5 mois ago

Droit de réponse à l’Agence France Presse à propos de l’affaire dite « Djamal Bensmail »

Nous publions l’intégralité de droit de réponse à l’agence France-Presse produit par le collectif Action…

6 mois ago

MOHAMED SIFAOUI, L’ISLAMISTE TOXIQUE POUR SES CAMARADES ET LEURS ADVERSAIRES

  "Le réel s'inscrit en négatif des apparences." Il y a de cela 3ans, Mohamed…

10 mois ago

Les Kabyles n’admettent pas l’idée que le MAK soit un mouvement terroriste

Le Kabyle n'admettra jamais l'idée qu'un militant politique quelle que soit sa cause peut être…

11 mois ago

Lounes Amrane une figure montante de la chanson Kabyle

Lounes Amrane est l'une des figures de la nouvelle génération de la chanson Kabyle. Comme…

1 an ago