AMEZRUY

ASMI ID-LULEƔ D AKUṚSIKI ISM-IW IMENƔI ( AḤRIC-1)

Kuṛsika, am tmurt taqbaylit d tin yeddren s leɛtab n umennuɣ deg wasmi id-tejna ddunnit, d tin id-iseɛɛun igrawliwen mačči d imezdaɣ. Amezruy n tegzirt n Kuṛsika, d win iččuṛen d ṭṭuṛnat, yettawin d akussar d usawen, tella d tafat i warraw-is, d axxam deg ara sdarin tecki amaḍal ur iṛeḥḥem, d amadaɣ i warraw-is tecki ilaq s ubeckiḍ ɣef tayett ad qablen imnekcamen, iɛewwlen ad ṛẓen tamurt-nsen deg ujgu n weɛrur, tella-yasen d annar n tsertit i usefti n tektiwin d uxemmem, akken ad akin watmaten-nsen yeṭṣen.
                 Tamsalt takuṛsikit

KUṚSIKA GER ASIREM S UKEṚṬUC D TILAWT S TSERTIT

Kuṛsika am Tmurt taqbaylit d tid irefden igduden iqdimen n lqedma, i wumi tajakubinit n fṛansa tebɣa ad temdel tawwurt, ad terr ddaw tmedlin n leḥkem n yegduden nniḍen. Agdud akuṛsiki d wegdud aqbayli, am nutni am yegduden n umaḍal, sɛan azref ur yettekkes yiwen, di tudert s tutlayin-nsen d yensayen-nsen d usirem-nsen, d tnekkit-nsen di tlelli d tayri d talwit.

Akken ad negzu neɣ ad nefhem, abrid id-yewwi umennuɣ Akuṛsiki deg wasmi, teɣli tegzirt ddaw tṛekkiṭ n Fṛansa tajakubit, nefren akken ad nḍil s telqey ar tudert n yiwen wemdan, umi tudert-is tcudd d tiyerrist ar tudert n tegzirt takuṛsikit. Ddel, lbaṭel, laẓ, d teglel, Edmond,  yedder-itent, iḥulfa-yasent, yennuɣ mgal n sent, Edmond Simeoni, yerfed amennuɣ s talwit, s tiktiwin, ur ikukra ara daɣen ad yerfed abeckiḍ ɣef tayett mačči akken ad yewwet fell-as iserdasen ifransisen, maca akken kan ad-yezzaken, amdan akuṛsiki, d win ur nettkukru ad isebbel taṛwiḥt-is, ɣef uzekka igerzen n tmurt-is, imi akken qqaṛen ikuṛsikiyen, s idammen n tarwa-s i teswa tegzirt-nsen, iwala d imeyyaten n yemdukal-is yeččaten,  ṭṛad s ubeckiḍ yefren FLNC, yettru, yenha, yennuɣ maɛna werǧin yegzim asirem armi s ubrid n tsertit d talwit id-yebda netta, i ḍefṛen warraw-is armi ass-a, d mmi-s GILE, i yuɣalen d aqeṛṛu n tesqamutt taɣelnawt n Kuṛsika, iteddun ass-agi deg ubrid n tudert, n tiktiwin n umennuɣ asertan, d tlelli.

TEMẒI N UMEƔNAS

              TEMẒI N UMEƔNAS
 

Edmond Simeoni, ur d-ilul ara d ameɣnas n tlelli n Kuṛsika, ilul-d ddaw am netta am ikuṛsiken n yimiren, izedlen ddaw temɣeṛ n Tmurt n Fṛansa tajakubinit, i ttleqqiment ama d tilibizyunat d Ṛadyuwat n ddula, ama d aɣeṛbaz afṛansi, yesselmaden amek ara tzedleḍ deg tefṛansist, akken takuṛsikit d timucuha ara ttun medden, ur sɛant tilawt, ur sɛant azekka, Edmond, ala yiwen n usenǧaq d wanay kan i yessen d win n Fṛansa, tizlatin akk isel d tid id-yettɣennin cbaḥa n umezruy afransi d lǧehd n uwanek-is yernan akk tiɣeṛmiwin n dunnit, tikkelt tamenzut i yeṭṭef Ṛṛuplan akken ad yinig ar tmurt n Maṛsilya ad yeḍfeṛ tizrawin-is di tseddawit n tujjya, iwala amgarad yellan ger teglel d laẓ  i tettidir tmurt-is d wegdud-is, akk d liḥala yellan di tmurt n fṛansa yakan di lweqt-nni, yenna : ” Ẓṛiɣ akken Maṛsilya d iɣṛem meqqṛen ur nettemcabi ar Bastya, acukan ttḥewwiseɣ di tzenqatin-is metwal tudrin-is, walaɣ amgired am ger ṭlam d tafat, ttawil n usiweḍ, allalen n tudert, ammasen n tujjya, annaren n waddal, lakulat d tesnawiyin d iɣeṛbazen yemxallafen d liḥala sumata n imezdaɣ n maṛsilya d ibeqqis id-yellin allen ɣef miḥyaf id-yeɣlin ɣef wegdud-iw, ur d-luleɣ ara d ameɣnas, luleɣ-d di lkerh n tmuḥeqṛanit d aya i yi-ǧǧan ad uɣaleɣ umbeɛd d ameɣnas”.

                              abrid n tsertit

Deg wasmi id-yemlal Lusi, tin ara yeqqlen d tameṭṭut-is, yellan yakan d tameɣnast taẓelmaṭ tanemlayt ( militante communiste) Edmond, yessemɣeṛ tamuɣli, yessufeɣ-itt akkin i tlisa n tegzirt-is, ur yelhi ara kan deg uxemmem-is deg uguren tettidir Kuṛsika, iwala ayen iḍeṛṛun deg umaḍal s umata, ṭṛad n LINDUCIN ( Indochine) d tin n Lezzayer d wayen id-yegla Wegraw n Bundung, iferren n temsal-agi. Deg useggas n 1960, asenfaṛ n unabaḍ n Debret akken ad yebnu amḍiq seddaw wakal di ARJENTILLA iweɛṛaḍ n leslaḥ anaɛuṛ, islal-d tadukla n ilemdanen ikuṛsiyen, n maṛsilya, tin yessawḍen izen-is ula ar tmurt takuṛsikit, umbeɛd timesbaniyin meqqṛen, leḥkem n Fṛansa yerra aḍar ar deffir, send akin deg useggas n 1965, aseddawan yuɣal d amejjay, aɣṛib yuɣal s axxam-is, anda id-yeslal axxam n tujjya deg yeɣṛem n Bastya.

 

……………………………tagara n weḥric amenzu……………………………………………

Amdan

Recent Posts

Appel pour les condamnés à mort

Je vais partager avec vous l'extrait d’un texte d’Albert Camus, qui s’intitule « Un appel…

4 mois ago

Contribution : La “justice” algérienne et le Congrès “zéro kabyle” de Mostaganem

Si prompte à juger et à "condamner à mort", et en appel svp, de jeunes…

5 mois ago

Droit de réponse à l’Agence France Presse à propos de l’affaire dite « Djamal Bensmail »

Nous publions l’intégralité de droit de réponse à l’agence France-Presse produit par le collectif Action…

6 mois ago

MOHAMED SIFAOUI, L’ISLAMISTE TOXIQUE POUR SES CAMARADES ET LEURS ADVERSAIRES

  "Le réel s'inscrit en négatif des apparences." Il y a de cela 3ans, Mohamed…

10 mois ago

Les Kabyles n’admettent pas l’idée que le MAK soit un mouvement terroriste

Le Kabyle n'admettra jamais l'idée qu'un militant politique quelle que soit sa cause peut être…

11 mois ago

Lounes Amrane une figure montante de la chanson Kabyle

Lounes Amrane est l'une des figures de la nouvelle génération de la chanson Kabyle. Comme…

1 an ago