TEMẒI N UMEƔNAS
0 6 minutes 2 ans
Kuṛsika, am tmurt taqbaylit d tin yeddren s leɛtab n umennuɣ deg wasmi id-tejna ddunnit, d tin id-iseɛɛun igrawliwen mačči d imezdaɣ. Amezruy n tegzirt n Kuṛsika, d win iččuṛen d ṭṭuṛnat, yettawin d akussar d usawen, tella d tafat i warraw-is, d axxam deg ara sdarin tecki amaḍal ur iṛeḥḥem, d amadaɣ i warraw-is tecki ilaq s ubeckiḍ ɣef tayett ad qablen imnekcamen, iɛewwlen ad ṛẓen tamurt-nsen deg ujgu n weɛrur, tella-yasen d annar n tsertit i usefti n tektiwin d uxemmem, akken ad akin watmaten-nsen yeṭṣen.
Tamsalt takuṛsikit
                   Tamsalt takuṛsikit

KUṚSIKA GER ASIREM S UKEṚṬUC D TILAWT S TSERTIT

Kuṛsika am Tmurt taqbaylit d tid irefden igduden iqdimen n lqedma, i wumi tajakubinit n fṛansa tebɣa ad temdel tawwurt, ad terr ddaw tmedlin n leḥkem n yegduden nniḍen. Agdud akuṛsiki d wegdud aqbayli, am nutni am yegduden n umaḍal, sɛan azref ur yettekkes yiwen, di tudert s tutlayin-nsen d yensayen-nsen d usirem-nsen, d tnekkit-nsen di tlelli d tayri d talwit.

Akken ad negzu neɣ ad nefhem, abrid id-yewwi umennuɣ Akuṛsiki deg wasmi, teɣli tegzirt ddaw tṛekkiṭ n Fṛansa tajakubit, nefren akken ad nḍil s telqey ar tudert n yiwen wemdan, umi tudert-is tcudd d tiyerrist ar tudert n tegzirt takuṛsikit. Ddel, lbaṭel, laẓ, d teglel, Edmond,  yedder-itent, iḥulfa-yasent, yennuɣ mgal n sent, Edmond Simeoni, yerfed amennuɣ s talwit, s tiktiwin, ur ikukra ara daɣen ad yerfed abeckiḍ ɣef tayett mačči akken ad yewwet fell-as iserdasen ifransisen, maca akken kan ad-yezzaken, amdan akuṛsiki, d win ur nettkukru ad isebbel taṛwiḥt-is, ɣef uzekka igerzen n tmurt-is, imi akken qqaṛen ikuṛsikiyen, s idammen n tarwa-s i teswa tegzirt-nsen, iwala d imeyyaten n yemdukal-is yeččaten,  ṭṛad s ubeckiḍ yefren FLNC, yettru, yenha, yennuɣ maɛna werǧin yegzim asirem armi s ubrid n tsertit d talwit id-yebda netta, i ḍefṛen warraw-is armi ass-a, d mmi-s GILE, i yuɣalen d aqeṛṛu n tesqamutt taɣelnawt n Kuṛsika, iteddun ass-agi deg ubrid n tudert, n tiktiwin n umennuɣ asertan, d tlelli.

TEMẒI N UMEƔNAS

TEMẒI N UMEƔNAS
                TEMẒI N UMEƔNAS
 

Edmond Simeoni, ur d-ilul ara d ameɣnas n tlelli n Kuṛsika, ilul-d ddaw am netta am ikuṛsiken n yimiren, izedlen ddaw temɣeṛ n Tmurt n Fṛansa tajakubinit, i ttleqqiment ama d tilibizyunat d Ṛadyuwat n ddula, ama d aɣeṛbaz afṛansi, yesselmaden amek ara tzedleḍ deg tefṛansist, akken takuṛsikit d timucuha ara ttun medden, ur sɛant tilawt, ur sɛant azekka, Edmond, ala yiwen n usenǧaq d wanay kan i yessen d win n Fṛansa, tizlatin akk isel d tid id-yettɣennin cbaḥa n umezruy afransi d lǧehd n uwanek-is yernan akk tiɣeṛmiwin n dunnit, tikkelt tamenzut i yeṭṭef Ṛṛuplan akken ad yinig ar tmurt n Maṛsilya ad yeḍfeṛ tizrawin-is di tseddawit n tujjya, iwala amgarad yellan ger teglel d laẓ  i tettidir tmurt-is d wegdud-is, akk d liḥala yellan di tmurt n fṛansa yakan di lweqt-nni, yenna : ” Ẓṛiɣ akken Maṛsilya d iɣṛem meqqṛen ur nettemcabi ar Bastya, acukan ttḥewwiseɣ di tzenqatin-is metwal tudrin-is, walaɣ amgired am ger ṭlam d tafat, ttawil n usiweḍ, allalen n tudert, ammasen n tujjya, annaren n waddal, lakulat d tesnawiyin d iɣeṛbazen yemxallafen d liḥala sumata n imezdaɣ n maṛsilya d ibeqqis id-yellin allen ɣef miḥyaf id-yeɣlin ɣef wegdud-iw, ur d-luleɣ ara d ameɣnas, luleɣ-d di lkerh n tmuḥeqṛanit d aya i yi-ǧǧan ad uɣaleɣ umbeɛd d ameɣnas”.

abrid n tsertit
                                abrid n tsertit

Deg wasmi id-yemlal Lusi, tin ara yeqqlen d tameṭṭut-is, yellan yakan d tameɣnast taẓelmaṭ tanemlayt ( militante communiste) Edmond, yessemɣeṛ tamuɣli, yessufeɣ-itt akkin i tlisa n tegzirt-is, ur yelhi ara kan deg uxemmem-is deg uguren tettidir Kuṛsika, iwala ayen iḍeṛṛun deg umaḍal s umata, ṭṛad n LINDUCIN ( Indochine) d tin n Lezzayer d wayen id-yegla Wegraw n Bundung, iferren n temsal-agi. Deg useggas n 1960, asenfaṛ n unabaḍ n Debret akken ad yebnu amḍiq seddaw wakal di ARJENTILLA iweɛṛaḍ n leslaḥ anaɛuṛ, islal-d tadukla n ilemdanen ikuṛsiyen, n maṛsilya, tin yessawḍen izen-is ula ar tmurt takuṛsikit, umbeɛd timesbaniyin meqqṛen, leḥkem n Fṛansa yerra aḍar ar deffir, send akin deg useggas n 1965, aseddawan yuɣal d amejjay, aɣṛib yuɣal s axxam-is, anda id-yeslal axxam n tujjya deg yeɣṛem n Bastya.

 

……………………………tagara n weḥric amenzu……………………………………………