0 7 minutes 3 ans

Tella-yaɣ-d temlilit akked yiwen n umeɣnas ilemẓi wagi d Maziɣ Azwaw, nebɣa ad nzer acu yettdeggiren ilmezyen iqbayliyen d tyelmezyin tiqbayliyin ar timmuɣnest xas ulamma, d abrid yeččuren d tuḥsifin d wuguren sɣur adabu akked ula d timeti taqbaylit, deg tazwara nesra ad nzer anwa i d Maziɣ?

Maziɣ d ilemẓi aqbayli yeffuden tilelli 23 isegasen deg tudert-iw, luleɣ deg tɣiwant n Uqbu, lεeṛc n iɣil n Umssed. D anelmad deg tsdawit n εebdeṛṛaḥman Umira , deg ussegas amenzu n Master, taywalt d wayen icudden ɣer ugdud,d ameɣnas yekkaten ɣef tlelli n Tmurt Taqbaylit,deg-umussu AKAL, d amaru afidiṛal n waɣir n Bgayet.


Tezmreḍ ad ɣed-s-geẓiḍ amecwar n umussu-yagi seg URK ɣer AKAL?
Nɛedda s AKAL akken amussu-nneɣ ad d-yifrir s tmuɣli n yiman-is d ubrid-is. Ad yili d win n tdukli s wayes-s ara d nawi tilelli. Yeldi tiwwura i kra n win/tin yekkaten ad d-yawi kra i Teqbaylit. Xas nemgarrad di tmuɣli, yesdukkel-aɣ wakal aqbayli. Mačči seg-yigenni i d-neɣli, deg-s i d-nefruri, deg-s ara nidir di liser d tlelli.
Anda AKAL yebna amennuɣ-is ɣef kraḍ (03) tgejda deg uɛeddi seg usuter ɣer lebni n uwanek aqbayli di tmurt Taqbaylit. Ayagi ad d-yili s usdukkel n yiɣallen n teqbaylit akken ma llan.
Amennuɣ-nneɣ mačči d asertan kan. Yessefk ad nesserwet meṛṛa inurar n tudert : Aḥric imetti, idles, tadamsa, tawnennaḍt … D ayen ara d-yilin s isenfaṛen deg unnar. Agdud aqbayli ur yezmir ara ad yeǧǧ llaẓ-is ad yeww lexṛif. Tilufa-s yessefk ad frunt tura uqbel ad ifat lḥal.
Amennuɣ llsas-is d aɣref aqbayli. Nukni s tuddsiwin tisertanin ad s nili i lmendad akken tikli-ines ɣer tlelli ad tili tezga tewqem. Ayen i d-yekkras ger tuccar n udabu amhresan yelha, ad ikemml fell-as kra kra, ad yali taseddaṛt deffir tayeḍ arma ibedded uwanek Aqbayli anayan, amagday,imetti ara yebnun ɣef Jmaɛ Liman d tgada ger tmeṭṭut d urgaz.
Abrid i nerra newwi-t, ma yella agdud aqbayli ur as d-igir ara irebbi, ur yessuffuɣ ara. S tdukli n uɣref-nneɣ ara d-nawi tilelli.


Deg unejmuɛ aneggaru i txdmem thdrem ɣef liḥala tettidir tmurt leqbayel ladɣa ɣef imeḥbas amek i tt-tettwalim?

Adabu azzayri amhersan yugi ad yebru i tizzeɣzeɣt d tizzeɣyelt deg-wudem n ugdud aqbayli. Ar iḍ-a yekkat s wayen yellan ger yifassen-is akken ad s-yerreẓ ifadden.
Di tmura anda awanek iḥemmel agdud-is, sawalen-d i yiɣermanen akken ad ten muqlen , ad walin ma izedɣ-iten waṭṭan n COVID. Di Lezzayer, Adabu amharsan, ifuṛes tagnit n Tezɣant tadwasant, anda imdanen ur d-teffɣen ara am zik ar webrid, akken ad iger di leḥbas imeɣnasen yugin kennu. Nger tamawat d akken adabu agi amesbaṭli ur iferreq ara ger uqbayli n «Hirak » d uqbayli yettnaɣen ɣef timunent. Yebɣa kan ad yerr takmamt i Teqbaylit acku yettwali-tt d amesmaṛ yeqqazen di tgecrirt-is.
Deg Bgayet, Aqbu, Tubiret, Tizi-Wezzu … ayen din n yimeɣnasen ar iɛeddin sdat wexxam n wertaɣdemt tazzayrit. Lwennas Ḥemzi, ar tura ur d-iban kra ɣef temsalt-is. Atmaten-nneɣ agi yettwakeblen,aqel-aɣ ar tama-nnsen. Aqbayli/Taqbaylit yettwawḍen, taluft terza agdud aqbayli akken ma yella.
Abaxix yeḍran d Wlid Neqqic d ayen ur nettuqbal. Yemmal-aɣ-ed d akken, ulac tifrat nniḍen nnig tduli. Yes-s kan i nezmer ad nerr akkin tiwuɣa i d-iteddun.


Ger tineqḍin i d yettaran lewlha deg usenfar-nwen d assiwel-nwen ɣer usarag aɣerman deg iqbayliyen, amek tebɣam ad tilli anwa ara yillin daxel?
Awal i t-iferrun d awal. Nukni nezga nessawaled ar tdukli ara yilin ddaw leɛnaya n teqbaylit. Asarag aɣerman aqbayli d yiwet n tekti i d yefka Mass Buɛziz u Cebbi ( Bouaziz Ait Chebi) deg useggas n 2017. S yin d afella, irefd-itt umussu-nneɣ deg-ugraw n tlalit-is ass n umenzu n Mayu 2019.
Asarag-agi nebɣa ad yili d win ara isdukklen tarwa taqbaylit i Teqbaylit. Ulac win ara yuɣalen deg-yidis. Iɣallen yessefraken tamurt Taqbaylit di yal aḥric n tudert, asarag-agi nnsen, d axxam-nnsen. Iseqquma n tudrin, tiddukliwin tidelsanin, tiddukliwin yettḥaraben ɣef twennaḍt, tuddsiwin tisertanin, imussuten, imussnawen, inaẓuren, udmawen yettwassnen deg-umezruy-nneɣ d yedles-nneɣ, neggar-asen tiɣri n tegmat akken ad nemlil, ad nemmeslay ɣef uzekka n tmurt taqbaylit. Imensi aẓidan d win i ɣef mraḍan at wexxam.

Aṭas n teqbayliyin d yeqbayliyen i d-yegren irebbi i tekti agi n usarag. Tura tekka nnig umussu-nneɣ, tuɣal d asarag aqbayli. Nqeddec d yimeɣnasen nniḍen akken asarag agi ad d-yili s yisem n teqbaylit, iswi-s d amek ara d-naf di tegmat d tugdut iberdan ara d-yessuffɣen tamurt-nneɣ ar tafat.


Acu i d tiɣri-nwen i yiqbayliyen ladɣa deg cedda-a i degi tettidir?
Ad greɣ tiɣri i wegdud aqbayli akken ad ibedd akken iwulem ar yidis n wid yettwaḥebsen i lmend n tektiwin-nsen, d yimenɣasen i la tesḥaḥay « Teɣdemt » tazzayrit.
AKAL d axxam-n yal Taqbaylit, n yal aqbayli. Akken i s yenna uzamul-nneɣ, Lwennas Matub : anda yella uqbayli ad t-neqsed, ad t-nesseḥdeṛ. Tilelli n tmurt Taqbaylit ad tili s teqbayliyin d yeqbayliyen neɣ d awezɣi ad d-tili.
Ad iniɣ akken yeqqar Mass Buɛziz : ma neddukkel ad tt-id nawi, ma nebḍa ad aɣ tawi

Ma tesɛiḍ awal n taggara ɣur-k aṣawaḍ?

Tanemmirt i « Ameɣnas » i ɣ-yefkan awal di tallit anda adabu azzayri igezzem imi. Sarameɣ-as teɣzi n tudert. Afud igerzen

Laisser un commentaire