0 7 minutes 2 ans

ALERIA ṬṬUṚNA DEG TUDERT N UMEƔNAS

Tidyanin n Aléria (ALIṚYA) d tid ara ibeddlen Edmond Siméoni ama di tudert-is n umeɣnas neɣ di tegzi-s n umennuɣ akuṛsiki d tmuɣli-s s umata ɣef temsalt n tegzirt takuṛsikit

mačči kan imi d tigawt (action) tamenzut ara yeg umussu n timanit takuṛsikit ara d-yeglun s uɣelluy n teṛwiḥin maca d tigawt, ara d-ijebden lwelha d tafat ɣef yiwen wergaz, wagi d amejjay Edmon Simeoni. Ass n 21 ɣuct 1975, ɣef uqeṛṛuy n 12 iɛeggalen s lemkaḥel ( ibeckiḍen) n uṣegged, ṭfen s yiɣil yiwen wexxam anda  jemɛen cṛab d tẓuṛin, n yiwen n uḍaṛ aberkan ( pied noir ), akken ad beggnen urrif-nsen d ibeddi-ines ar yidis n  ifellaḥen ikuṛsikiyen, ixeddmen cṛab. Acu kan adabu amhersan afṛansi ur yurǧi ara akken ad-iceggeɛ iserdasen-is, s waṭas ( 1200 iserdasen n ijadeṛmiyen), rnuy-as geddac d ikuṛyas yeblandin, seddaw n iwellihen n uneɣlaf n daxel Michel Poniatowski, ɣef wayeg iwufeq uneɣlaf amenzu Jacques Chirac, Ẓẓedma agi tegla-d s tmettant n 2 ijadeṛmiyen d wejraḥ n yiwen wemdakel ger yemdukal n Edmond umi yekkes uḍaṛ. Tadyant n ALIṚYA d tin id-ibeggnen i wmaḍal akken tella, tamsalt takuṛsikit, u diɣ d tin ittheggin iseggasen n umennuɣ ger imeɣnasen n tlelli takuṛsikit akk d temharsant tajakubinit tafṛansist.Dr Simeoni, imekken iman-is d ameḥbus s lebɣis, ad yekcem deg umezruy, d akuṛsiki amenzu ara irefden abeckiḍ akken kan ad yejbed lwelha n tɣamsa d tmuɣli n umaḍal ar temsalt takuṛsikit, maɛna di tagara, iqubel s ukeṛtuc, acengu afṛansi ur yersi leɛjeṛ ur yeffir udem-is. Fṛansa tewwi ameḥbus, terra-d i wegdud akuṛsiki agrawliw n lebda.

ulac argaz id-yeɣlin deg genni yewwi-d tifrat deg iciw-is, mačči d nekk i d argaz-agi neɣ d nek kan i yesɛan tifrat, tifrat tella ar yal yiwen seg-wen, ma tedduklem, ssarameɣ kan akken amennuɣ ur yessutur ara tigawin (actions) ara ɣ-yeǧǧen azekka ad nendem” d wagi i d imeslayen n Edmond umbeɛd mi id-yeffeɣ di lḥebs,

TALALIT N  FLNC SƔUṚ ILMEẒYEN IKUṚSIKIYEN

Send tidyanin n Aliṛya, amussu i timanit n Kuṛsika yedder di yir liḥala, ur yuẓi ar zdat ur yeqqil ar deffir, am yimi idegger taluft ar lḥedd-is, refden-tt yelmeẓyen umi yeffeɣ laɛqel ladɣa sen tadyant agi, anda walan akken ur yegri umeslay akk d ucengu afṛansi, aneggaru agi ḥala tameslayt n ubeckiḍ d ddreɛ umi yesmuzgut, Edmond ur yeddi ara deg ubrid agi, imi yeẓṛa  amezruy yeqqaṛ-d akken ur nbennu ara timeti n tidett d tugdut s idammen n warraw-is, akud yefka-yas azref, acukan di tallit-nni izen ur yewwiḍ ara ar yelmeẓyen.

« mer walaɣ akken nezmer ad nawi tilelli s ukeṛtuc tili aṭas aya i refdeɣ abeckiḍ » d tagi i d tafyirt n Edmond i t-ifeṛqen akk d tifrat n ddreɛ d FLNC, ger useggas n 1976 d 1978, FLNC iberreḥ-d ɣef ugar n 1000 n txazzabiyin iga mgal lemlak n ddula tafṛansist d izamulen-is di tegzirt takuṛsikit, di tallit-nni adabu afṛansi yessefsex amussu n ARC, ayen yeǧǧan iɛeggalen n uneggaru agi, ad slalen UPC ( Tadukli n wegdud akuṛsiki), ilul-d kan yekcem deg uguren meqqṛen seg idis lekerhegga n ilmeẓyen iɣlananen ( jeunes nationalistes) n FLNC, seg idis nniḍen yuɣal ger wallen n yiwet n tuddsa n yiɣil id-slulen srabes n Fṛansa mgal-is tin umi qqaṛen “FṚANSYA”, ixedmen tixazzabiyin mgal iɛeggalen n UPC, deg useggas n 1980 yettwakur yiwen seg imeɣnasen n UPC ayen id-yeglan s temsbaniyin meqqṛen, maca ur tettɛeṭṭil ara ad terked teswiɛt, umbeɛd umi d iẓelmaḍen ɣef uqeṛṛu-nsen François Mitterrand i yeṭfen taselwit n Fṛansa.

ABRID N TEFRANIN

Edmond Siméoni, yerfed yessers, yeddem abrid ara yernun di ccan d umennuɣ n talwit, imi ddreɛ yugi-t, akeṛṭuc iɣunza-t, tamuɣli-s iwehha-tt ar tefranin, ar ɣuṛ-s, ilaq amussu n timanit ad icudd srid ar tudert n ikuṛsikiyen ad yeffeɣ seg wawal kan, d uberreḥ, d rregmat d umeǧǧed, imezdaɣ sran ( ḥwaǧen) win ara d-yelhun deg uṣeggem n tudert-nsen n yal-ass, annect agi ittekk-d s uttekki n UPC di lebni n uwanek akuṛsiki di tilawt, mačči kan s tiktiwin d wawal d tira, ayen i t-yeǧǧan ad yekki di tefranin n tamiwin n useggas n 1982 anda id-yewwi netta d yemdukal-is 8 ikersiyen, assen agdud akuṛsiki yusa-d ad isel mačči i wegrawliw maca i wergaz n tilawt ara d-yemmeslayen ɣef tifrat n wuguren-nsen n yal ass.

Seg umeɣnas tettnadi tissulta tafṛansist, ttwalin seddaw tiṭ ar wergaz asertan i yeskecmen tamsalt n timanit d tnekkit takuṛsikit ar timiṭ n ddula tafṛansist tajakubinit tamharsant, nettat yebɣan ad as-terr takmamt, ad tesseɣli di ccan-is ticki yerfed abrid n tefranin, teɣli di tqellaɛt i tudi s timmad-is, acu kan di 1983, yeɣli-d fell-as waṭṭan n wul ayen i t-yeǧǧan ad yejbed iman-is ɣef wannar aserti ad yelhu kan di tezmert-is, maca tiktiwin d umennuɣ-is yuɣ yakan amkan meqqṛen abrid yenǧeṛ ulac win ara t-iregglen.

Kṛad (3) iseggasen, i yesseqdec Edmond deg uxemmem ɣef liḥala n tegzirt-is s umata d tin n umussu asertan i timanit n Kuṛsika, yefra-tt deg uqeṛṛuy-is akken abrid n tugdut d winna i ilaqen i lebni n uwanek akuṛsiki n uzekka, “ur nezmir ara ad nessexḍel ssiman d idammen di lebni n tmurt takuṛsikit” id-yenna Edmond deg umeslay n tuɣalin-is ar wennar aserti.